Imorgon ska jag på läkarbesök, vill verkligen inte gå dit. Får ångest av tänken, tänk så är den här läkaren lika känslo kall som han jag hade sist? Det ända jag kan göra nu är att hålla tummarna att allt går bra..

Vet inte riktigt vad jag ska säga heller, mina problem med sonen har blivit mycket bättre. Vet inte om det beror på tabletterna eller om det är för att han blivit mycket nöjdare den senaste tiden. För när han ska sova och börja krångla och skriva så försvinner tålamodet väldigt snabbt.. Men annars under dagarna flyter det på bra med honom, och det känns väldigt skönt.

Men det många tankar som snurrar runt i huvudet, känner mig osäker på framtiden men jag kan inte sätta fingret på vad det är. En sak vet jag i alla fall, och jag och sambon alltid kommer att hålla ihop även hur fufft det kan bli igen och det känns tryggt. Tanken är att efter flytten ska jag försöka hitta ett jobb, och just nu känner jag att jag struntar i vad det är för jobb, bara jag får komma hemifrån så är jag nöjd. Skulle till och med tänka mig jobba på en fabrik.. Men tänk så får jag inget jobb, och bli hemma?! Just nu besöver jag komma ifrån mamma ledigheten lite, kanske ska börja plugga lite? Nej som sagt, jag vet inte.. Får se vad som händer..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I fredags blev det för mycket, båda barnen hade skrikit hela förmiddagen, jag var trött som en zombie som vanligt och kände hur orken va som bort blåst. Efter väldigt mycket gnäll så fick jag äntligen tyst på den äldsta, men den yngste vad båda arg o...

Idag ringde mamma och gjorde så jag fick en tid hos läkaren idag. Är ju jätte trött konstant och läkaren ville utesluta så att det inte är något annat "fel" på kroppen så fick även ta massa blod prov idag. 6 rör med blod, så får se om de hittar något...

När ska den här jävla tröttheten försvinna! Visst folk i min omgivning tror säkert att jag är pigg och glad men det är inte så svårt att spela en falsk fasad. Tänker väldigt ofta hur jag längtar att timmarna ska gå så jag kan gå lägga mig, får ångest...

Nu var det länge sen jag skrev och mycket har hänt.. Vi har nu flyttat och det känns verkligen toppen, trivs mycket bättre här och har det nära till vänner.. Sambon har haft semester och det har varit så skönt att få avlastning här hemma. Men..allt...

Humöret går verkligen upp och ner, det är verkligen skit jobbigt.. För några dagar sedan fyllde dottern år och den dagen vill man ju vara glad och lyckig över. Men istället fick jag sån ångest, vad kommer det ifrån?? Jag har inte en aning, mådde verk...